nudutilde

Sitter och drömmer lite här idag.
Minnen är väl fina. Tur att minnet fungerar som det ska.
Sitter och tänker på förra julen. Min present från mamma var en biljett till Peter Jöbacks julkonsert.
Skratta inte... det var verkligen det jag hade önskat mig.
Jag gillar honom. Han är så söt.
Jag är lite kär i honom. Synd bara att han gillar pojkar.
Eller synd? Vadå synd... de gör väl ingenting, hade inte haft någon chans ändå.
Det var iallafall något av det mysigaste jag gjort i mitt snart 20 åriga liv. Verkligen.
Bara jag och min fina mamma, som gick för att titta på Peter.
Alla hans låtar bara gör en varm. Verkligen varm inormbords.

Jag har inte varit på många konserter i mitt liv, inte riktigt min grej.
Nöjer mig med Peter Jöback konserten.
Men det verkar som om konserter, stora som små, verkligen väcker folks känslor. När man hör folk berätta om konsrter så låter dom betuttade och helt i extas.



Det är hans fel att jag är kär i Aladdin.
Kan inte komma över honom.