nudutilde

När man är i en viss ålder som barn så vill man gärna klara allting själv. Men det slutar inte alltid så bra då.
Man känner på sig om ungen kommer klara en viss grej och då frågar man "ska jag hjälpa dig?"... då får man ett bestämt "Neeej, jag kan själv!".
Ok ok tänker man då och så bara väntar man på att det ska gå lite snett.
I och för sig klarar många barn mycket mer än vad man tror. Men som sagt ibland slutar det inte alltid bra.

Jobbade på dagis för ett tag sen... Vi sitter och äter, vi är för lite personal och för många barn.
Jag sitter ensam "fröken" vid ett bord med åtta ungar.
Vi har ketchup till maten.
En pojke frågar om jag kan skicka ketchupen... Jag tar ketchupen och antar att jag ska sköta jobbet med ketchupen. Men NÄ, han ska såklart klara detta själv.
Jag ger honom movilligt ketchup flaskan och litar på att "han kan själv". Jag tittar bort fem sekunder...
När jag sen tittar vad han håller på med så är hela hans tallrik full med ketchup... hela tallriken är röd, full med ketchup gegga. Han hade inte slutat än heller.
Det var bara till att använda all sin kraft för att ta flaskan från hans händer... för släppa ville han inte, när jag väl hade fått tag i flaskan var det bara till att låta han äta upp ketchupen,... han fick äta tre tuggor, sen såg han lite ledsen och äcklad ut så jag var snäll att bytte ut hans tallrik.